Nattlampan tänd och dörren på glänt

by

Att osäkra den igenkännbara vardagen är ett av skönlitteraturens många trick. Novellerna i Mats Kempes senaste bok, Nattlampan tänd och dörren på glänt, rör sig alla i en för många igenkännbar verklighet. Oftast handlar det om relationen mellan föräldrar och barn, om oro och ängslan över att allt inte är som det ska. Kempes stora styrka som författare är att han lyckas förmedla en krypande och suggestiv känsla av att något kanske inte är riktigt som det ska vara, utan att man kan sätta fingret på just vad det är.

I en av bokens bästa noveller försöker en pappa förmå dagispersonalen att tala om vad som inte står rätt till med hans dotter. Men det är inget fel på henne, säger personalen. Vem av dem har rätt? Som läsare kan man inte veta.

Egentligen är det kanske fel att tala om novellsamling. Berättelserna är inte strikt åtskilda utan flyter in i varandra. Samma karaktärer återkommer i flera av novellerna. Sprängd roman kanske? Jag blir inte helt övertygad av alla experimentella berättarknep som Kempe använder sig av i boken, ibland blir det för mycket skrivövningar för seminarierummet över det hela, men jag gillar Kempes lågmälda och omsorgsfullt stämningsskapande berättande.

Klicka på bokens omslag om du vill beställa boken på biblioteket.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: