Drömmen om Ester

december 8, 2015 by

Drömmen om esterAnna Jörgensdotter har skrivit den intressanta romanen Drömmen om Ester.

Jag hade förmånen att få lyssna på Anna Jörgensdotter på Bokmässan i Göteborg, i en paneldebatt tillsammans med Karin Johannisson som ju är aktuell med boken Den sårade divan.

Jörgensdotters nya bok handlar om Ester Henning. Det är en skönlitterär bok, en romanfantasi om konstnären Ester Hennings liv och verk. Ester föddes 1887 och växte upp bland många syskon i skuggan av Anders Zorns gård i Mora. Hon börjar tjäna som piga efter fyra års skolgång. Hon var tidigt konstintresserad och hon sökte sig till Zorn för att bekräfta sin begåvning. Tyvärr gör han henne besviken, avfärdar henne. Vilket hon kommer att älta. Men han verkar ändå ha haft betydelse för henne.

Ester flyttar så småningom till Stockholm där hon skriver in sig som frielev vid en konstskola. Hon arbetar bla som syflicka om dagarna och skulpterar om nätterna. Hon insisterar på att bli konstnär, trots sin fattiga bakgrund och sitt kön. Hon är djärv och experimenterande när det gäller färg, form och motiv.

Tidskiften Idun gör ett socialreportage om den ambitiösa unga kvinnan Ester Henning som avslutas med orden ”Det kan komma den dag då hennes namn blir kändt land och rike öfver.” Den meningen tar Ester med sig och återkommer ofta till.

Redan 1916 läggs dock Ester in på Katarina sjukhus, och hon kommer att tillbringa resten av sitt liv på olika institutioner. Främst Beckomberga. Diagnosen är schizofreni. Boken är delvis byggd på brev och sjukhusjournaler och ger ett väldigt fint och inkännande porträtt av Esters inre liv och tankar, om utsattheten och maktlösheten och vad som är psykisk sjukdom eller inte. Den ger också ett inifrånperspektiv från den tidens mentalsjukhus.
Ester möter så småningom några personer som förstår hennes konst och ser att hon har talang. Hon får möjlighet att arbeta med sin konst på sjukhuset och de hjälper henne till flera utställningar, som skildras i boken.

Med i boken finns också relationen till syskonen, särskilt en syster som skriver brev till Ester och besöker henne ibland. Esters far som sjunger så det ljuder över hela Mora, och modern som favoriserar den ende sonen bland alla döttrarna, Esters älskade bror Carl Gustaf.

I en passage i boken gör sjukhusledningen på Beckomberga ett forskningsexperiment. Alla patienter som anses klara det får gör en resa till Italien. 49 patienter ger sig iväg, med personal och studieledare därtill. Det ska studeras hur patienterna mår av större frihet. Även mentalpatienter kan behöva semester, resonerar de.

Ester Henning levde fram till 1985, då var hon 98 år gammal.

Boken är ett litet mästerverk som jag varmt vill rekommendera, både för själva innehållet och för sättet som det berättas på.

 

Bli som folk

oktober 20, 2015 by

Bli som folkÅrets augustnomineringar tillkännagavs igår och den nominering som gör mig gladast är nomineringen av Stina Stoors novellsamling Bli som folk. Det är en bok som är riktigt härlig att läsa. Landskapet är Västerbotten och personerna återfinns oftast i ganska enkla och ruffiga utkantsmiljöer. Ofta är de barn, eller någonstans mellan barn och vuxen, och ställs inför vuxenvärldens svårbegriplighet.

I novellen ”Det var den tiden på året då alla barn hade blivit till björnar och levde på bär” leker Stoor med övernaturliga inslag, annars är berättelserna förankrade i en socialrealistisk verklighet. Novellerna är starka, roliga, gripande och framför allt så sjunger de på en norrländsk dialekt som åtminstone för en smålänning är smått exotisk att läsa.

Läs mer om årets augustnomineringar här.

Nytt på den lättlästa hyllan

september 22, 2015 by

Utvandrarna LättLästEn ny sändning med spännande, intressanta och roliga LättLästa böcker har precis kommit till biblioteket. Först och främst så finns nu äntligen Vilhelm Mobergs Utvandrarna omarbetad till lättläst svenska. Historien om Karl Oskar och Kristina som emigrerar till ett annat land för att nöden är svår känner vi till och är lika aktuell som någonsin förr och nu kan ännu fler ta del av den.

Sara Wadell berättar i Den sista fyrvaktaren om Gun och Julius. Gun är en frånskild äventyrerska som en dag paddlar i land på ön där enstöringen Julius är fyrvaktare. Vad kommer att hända?

En annan av böckerna heter Axel var idiot av Mats Ahlsén. Han berättar om släktingen Axel som föds i början av 1900-talet med en intellektuell funktionsnedsättning. Axel växer upp och lever på olika samhällsinstitutioner och hans liv blir en spegling av hur synen på funktionsnedsatta människor har förändrats, från ett liv i förvaring och förnedring till en humanare vård. Det är en mycket gripande bok om ett människoöde och samtidigt en berättelse om en del av Sveriges historia som inte är så smickrande.

Det var tre av böckerna, men det har kommit ännu fler, bland annat den spännande fortsättningen på ungdomsboken Kickboxaren och en biografi om Albert Einstein.

 

Magasinet rekommenderar Västgötalagret

september 4, 2015 by

VästgötalagretI väntan på att bokhösten ska dra igång på allvar har jag varit nere i magasinet och rotat. Hittade den här: Västgötalagret av Stig Claesson, en gammal favorit, även känd som Slas. Västgötalagret utspelas på 1930-talet bland Söders arbetarklass. I ett av fattigvårdens barnrikehus bor familjen Andersson. Pappa J.F. Andersson är astmasjuk och har legat till sängs i sex år.

En vårdag 1938 kliver han upp. Världen rustar för krig och det kommer att gå åt strumpor. I hans gamla hembygd ute på landet sitter hans släktingar och stickar och syr. J.F. Andersson öppnar butiken Västgötalagret som ska sälja deras kläder för en billig peng. Den självbiografiska bakgrunden är alltid tydlig när man läser Stig Claesson och jag läser boken som ett porträtt av författarens far och hans egen bakgrund. Samtidigt är boken en skarp uppgörelse med nazismen som fanns även i Sverige, också i författarens egna kvarter.

Västgötalagret kom 1965 och borde enligt min mening räknas till den svenska arbetarlitteraturens klassiker. Och allt som gör Stig Claessons böcker värda att läsa finns med: humorn och värmen, vreden och de dräpande formuleringarna. Tyvärr känns delar av boken inte så historiska som de borde göra, utan sorgligt aktuella även idag. Västgötalagret är både ett tidsdokument från gårdagen och en roman som fortfarande lever i allra högsta grad. ­

Med sina läppars svalka

augusti 20, 2015 by

med-sina-lappars-svalkaVåren 2011 hade vi glädjen att få möta och lyssna till Theodor Kallifatides här på Emmaboda bibliotek. I sommar har jag läst hans senaste roman Med sina läppars svalka. Den boken gav så mycket! Med mättat, mustigt språk berättar Kallifatides om Greklands 1900-talshistoria, genom personerna i boken. Vi påminns om Greklands tunga historia med tysk ockupation, inbördeskrig och politiska förföljelser.

I centrum av berättelsen står Elena, som man får följa från uppväxten på 1930-talet i en liten grekisk by och till hennes ålderdom i Sverige. Hon blir som ung förälskad i skolläraren Giannis och tillsammans lämnar de sitt kaos i Grekland och emigrerar först till Australien och sedan till Sverige.

Det händer mycket i den inte särskilt omfångsrika boken. De lever intensivt.  I Australien kommer de först till ett uppsamlingsläger, där de blir kvar länge. De är lovade arbete men inget händer. Så de tar saken i egna händer och söker sig ut. De startar som barnflicka och servitör.  Elena startar så småningom en egen modebutik. Giannis blir restaurangchef.

De får ett brokigt liv.  Kärleken till hemlandet, och sammanhanget där, är starkt och de återvänder också en tid. Kärleken mellan Elena och Giannis är också stark, och komplicerad. Elena var med om något i Grekland som står emellan dem. Så blir de emigranter igen, nu till Sverige och Viskafors. Där får de arbete på gummifabriken. Giannis engagerar sig politiskt. Deras dotter Maria känner sig inte hemma bland de grekiska invandrarna, men förväntas av sin far att följa den grekiska traditionen.

Parallellt med huvudberättelsen i boken, får man också följa den äldre Elena och den vuxna dottern som går igenom en skilsmässa.

Det här är en roman som vidgar perspektiven, både historiskt och mänskligt. Det är både en kärlekshistoria och en emigranthistoria. Läs den, man blir berikad!

Tre systrar och en berättare

juli 14, 2015 by

tre-systrar-och-en-berattareDen finlandssvenske författaren Lars Sund har skrivit boken Tre systrar och en berättare. Berättelsen utspelar sig åren 1948-1968 i Finland.

1948 är det karg efterkrigstid i Finland. Det råder ransonering och framtidsutsikter är osäkra. I en liten hamnstad vid Bottenvikens kust beslutar sig det lokala amatörteatersällskapet för en djärv satsning – man ska sätta upp Anton Tjechovs pjäs Tre systrar.

De tre unga kvinnor som får huvudrollerna som Olga, Masja och Irina har inte mycket annat gemensamt än sin ungdom och sitt teaterintresse. Den nyblivna folkskollärarinnan Ulla-Maj, som spelar Olga, har flytt undan sin uppväxt och en förbittrad mor i Sydösterbotten. Margit, som spelar Masja, förväntas av sin borgerliga omgivning gifta sig och bli hemmafru, och hon intalar sig att det är just vad hon själv vill. Irinas roll spelas av den drömmande Iris, som är dotter till stadens latrinkusk. Amatörerna regisseras av ett verkligt fullblodsproffs, konstnärsprofessor Mirjam Bergbom. Hon är utbildad i Moskva och före detta teaterchef från Helsingfors. Med bestämd hand driver hon sina oerfarna adepter.

En tragedi drabbar teaterensemblen minuterna innan ridån går upp premiärkvällen. Det som sker kastar sin skugga över huvudrollsinnehavarna Ulla-Maj, Margit och Iris liv.

Det är också de tre som är bokens huvudpersoner. Men det finns en viktig person till i boken, nämligen berättaren. Boken heter ju just Tre systrar och en berättare. Berättaren är krigsinvalid och banvaktare. Han sitter i sin vaktkur vid Frams järnvägskorsning och hans specialitet är att fälla bommarna så mjukt att de inte studsar när tågen passerar. Han har ett vaksamt öga och ser till att inga olyckor sker. Han har två förtrogna; en kråka som kallas just Kråkan, och sin författarvän Viktor Sund. De diskuterar det mesta som sker i den lilla småstaden. Berättaren har funderingar på att skriva en bok och han inviger sin författarvän i planerna. Han vill skriva om uppsättningen av tre systrar.

Med Tre systrar och en berättare inleder Lars Sund en planerad trilogi om Finland under 1900-talets senare hälft och 2000-talets första decennium. Han väver in verkliga händelser som tidsmarkörer. Det är genom de tre systrarnas öde som det moderna Finland skildras.

Det är en mustig berättelse, med komiska formuleringar. Österbottnisk dialekt blandas med högsvenska. Språket är en klassfråga, det är främst arbetarna i berättelsen som pratar finska. Kopplingen till Ryssland kommer förstås starkt fram i boken. Det pratas ibland om ryss-skräck här i Sverige, men i Finland var det mer verkligt än så. Och krigen de har varit drabbade av, långt fram på 1900-talet och som ger eko i generationer.

En mycket läsvärd bok!

Sanning med modifikation

juni 15, 2015 by

sanning-med-modifikation-forsta-fristaende-boken-om-kouplanJag har läst en fantastisk bok av Sara Lövestam. Titeln är Sanning med modifikation. Den är spännande från första sidan till den sista! Det är den första boken i en tänkt serie om fyra böcker.

I Sanning med modifikation presenterar Sara Lövestam en efterlängtad hjälte i den svenska litteraturen, Kouplan, som är papperslös flykting från Iran och nybliven privatdetektiv. Varje gång han går utanför sin dörr, riskerar han att bli upptäckt och utvisad. Men han måste ge sig ut för att försörja sig. Han är egentligen journalist, men hittills i Sverige har han diskat på olika krogar. Men nu är han innerligt trött på det och sätter in en annons i tidningen. Den lyder: ”Privatdetektiv. Kontakta mig om polisen inte kan hjälpa dig”. Det är på så sätt han kommer i kontakt med Pernilla, vars dotter Julia har blivit kidnappad. Och Pernilla litar inte på polisen.

Kouplan har fått avslag på sin asylansökan och vet hur man viker undan blicken för att aldrig dra uppmärksamhet till sig. Han är en rättslös som vill hjälpa andra att hitta rätt och hitta rättvisa. Kouplans första uppdrag blir alltså att hitta sexåriga Julia som försvunnit när hon släppte mammans hand mitt i Stockholm. Han går försiktigt och analytiskt tillväga.

Mamman, Pernilla vill lika lite som Kouplan ha med polis och myndigheter att göra. Jakten på Julia är stillsamt spännande och fördjupas och förändras allt eftersom. Det är också de små detaljerna som får boken att kännas. Som t ex hur Kouplan tränar sig för att andas som en uttråkad resenär, eller att han beställer kebab utan lök för att verka svensk. Allt för att inte synas. Han tänker att om polisen kommer och frågar om det varit någon från Iran där får de till svar att ”nej, det var bara en svensk kille här”. Som privatdetektiv passar det också att vara ett med skuggorna.

I Sverige har Kouplan hittat sin dator i ett grovsoprum, han lever mest på havregrynsgröt och krossade tomater. Kvar i Iran finns akademikerföräldrarna, pappan är professor och mamman är psykolog. Kouplans bror är försvunnen. Det är också en gåta. Han är ständigt rädd och dessutom är han rädd för vad rädslan i sig ska göra med honom.

En omaka vänskap växer fram mellan Kouplan och Pernilla. Kouplan har ett skarpt öga och ett resonerande sinne. Allt är inte som det verkar vid en första anblick. Han måste ställa de obehagliga frågorna.

Det här är alltså den första av fyra böcker om Kouplans överlevnad. Mer är alltså att vänta!

Lövestam har också återberättat berättelsen till en lättläst version.
Den boken har titeln Flicka försvunnen.

 

Båda böckerna finns att låna på Emmaboda bibliotek.

Sund av Tove Folkesson

juni 3, 2015 by

sundMed stor behållning har jag läst boken Sund av författaren Tove Folkesson. Tove Folkesson är uppvuxen i Kalmar och bor nu i Stockholm.

Hon skrev Romanen Kalmars jägarinnor som kom ut 2012. Den boken utspelar sig i slutet av 1990-talet i Kalmar och handlar om ett gäng vilda, festande tonårsflickor som försöker finna sin plats i världen.

Sund är en uppföljning av den boken. Sund handlar om Eva Zackrisson från Kalmar som flyttar till Stockholm. Hon har kommit in på Arkitekhögskolan. Men med sin arbetarbakgrund är miljön på Arkitekthögsklan som ett främmande land för henne. Varken på skolans fester eller på själva utbildningen känner hon sig hemma. Hon känner det som om hon hade svikit sig själv, sin bakgrund och gänget från förr. Krisen blir ett faktum.

Men så en natt upptäcker Eva poesin. Det blir en aha-upplevelse och hon inser att det är poet hon ska bli, eller kanske allra helst musiker. Och det är här sökandet efter något meningsfullt och stort tar vid. Eva Z ska erövra världen! Hon hoppar av sin arkitektutbildning, åker till Kuba, börjar sen på artistlinjen, provar kollektivboende. Men ändå, den nya gemenskapen är mer sporadisk än den med gamla jägarinnorna i Kalmar. Samtidigt börjar några av jägarinnorna bli luddiga i kanten, ge sig in i parbildning och ifrågasätta Evas liv.

Eva Zackrisson slits mellan att vara den duktiga, som har kämpat och pluggat för att få höga betyg och bli den första i släkten som läser vidare – och den bråkiga.  För uppror och olydnad har hon pulserande i sina ådror. Hon är ouppfostrad och kaxig på ett befriande vis, så som hon var i Kalmars jägarinnor där mottot var att man aldrig kan ha för mycket ögonskugga.

Eva har också sin mormor och morbror på Öland. Parallellt i båda böckerna löper berättelsen om dem. Där har livet och jordbruket sin stillsamma, strävsamma gång. Tid­en står stilla, erbjuder trygghet och lugn, även om framtiden där blir allt mer oviss.

Som bokens dubbelbottnade titel antyder finns det en helt annan typ av liv på andra sidan Kalmarsund. Kanske är det dit Eva behöver ta sig för att hitta det som är äkta? Frågeställningen som Eva brottas med är att hon, som med jordbruks- och arbetarbakgrund, har tagit klivet vidare upp på samhällsstegen. Det gör att hon kämpar med det dåliga samvetet mot släkten.

Tove Folkessons språk är en njutning! Hon lyckas att med språket fånga stämningslägen. Hon skriver med humor. Stundtals med distans, rappt och ironiskt. Samtidigt är hennes språk poetiskt. Språket förmedlar också utvecklingen i berättelsen. I den första romanen var språket, liksom handlingen, bitvis ganska grovt, i Sund mer lekfullt och kreativt.

Tove Folkesson är en lovande författare. I nästa roman, som ska ha titeln Ölandssång, kommer berättelsen om Eva Zackrisson att fortsätta.

Och, nu kommer det bästa av allt, jag kan berätta att i höst kommer Tove Folkesson till Emmaboda bibliotek! Den 7 oktober, boka in det!

Serenader två

april 29, 2015 by

Serenader tvåSerenader två heter Peter Kihlgårds nya bok, en uppföljare till den första Serenader som kom för drygt tjugofem år sedan. Boken består av korta stycken, noveller, infall, små roliga historier med misslyckade poänger, allt i en brokig blandning av stilar, från buskis till allvar. Kihlgård har inte för intet kallats för berättandets trollkarl och i boken visar han hur man kan berätta till synes banala historier och göra dem mångbottnade. Man kan nog se boken som en praktisk övningsbok i konsten att berätta en historia och det kanske låter tråkigt, men det är det inte. Här finns mycket att tänka på och läsa flera gånger.

Ett märkligt möte sker i bokens första berättelse. En författare vid namn Peter Kihlgård sitter för sig själv på en restaurang när en kvinna slår sig ner mittemot. Snart berättar hon om sin vän, en författare vid namn Peter Kihlgård som lever ett utsvävande och spännande liv, långt ifrån det liv som Peter Kihlgård som sitter mittemot gör. Driver hon med honom, eller vad? Har han en dubbelgångare? De skiljs åt, utan att någon av dem försöker syna bluffen.

I en annan berättelse möter vi en författare som barn. Föräldrar och vänner har fest och barnet deltar som en spion och betraktar de vuxnas sociala spel och vad historieberättandet fyller för funktion runt middagsbordet.

I boken finns en del som är lättglömt, men också flera berättelser som stannar kvar i minnet.

 

Att läsa en tidning

mars 27, 2015 by

opsis1-2015-1

Fredag i slutet av månaden betyder ofta en hel hög nya tidskrifter på biblioteket, så är det idag!

Temat i årets första nummer av Opsis Barnkultur är Berättande. Där kan man läsa om Berättandets magi, Berättarskola och om Sagobygden i Småland med Ljungby Berättarfestival.

I Vi Läser finns läsinspiration och möten med författare som fransmannen Edouard Louis, Amanda Svensson och Sarah Waters. Louis delvis självbiografiska debutroman Göra sig kvitt Eddy Bellegueule blev en succé när den gavs ut i Frankrike och är nu översatt till 20 språk.
Sarah Waters romaner har kultstatus. Hon är en av mina personliga favoriter, inte minst de två senaste böckerna Nattvakten och Främlingen i Huset. Nu är hon aktuell med den kritikerrosade boken Hyresgästerna, som handlar om passion, hemligheter och mord i tjugotalets London. Den kommer på svenska i april.

Tidskriften Stenmuren ges ut av Kalmar läns hembygdsförbund. I det nya numret finns en artikel om bygdespelen i Vissefjärda. Artikeln är skriven av Siv Johansson. Bygdespelen har pågått i imponerande 30 år, och fortsätter alltjämt med premiär vid midsommartid. Hembygdsforskaren Henning Skårin från Södra Kyrkeby författade många av bygdespelen.

Så på biblioteket finns ständigt nya möjligheter att ta del av kultur! Välkomna.

9789127141094_200_hyresgasterna            9789146226567_200_gora-sig-kvitt-eddy-bellegueule


%d bloggare gillar detta: